Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de Yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de Yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de Yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de Yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp.

Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de Yngsta barnens bildskapande. Med de Yngsta barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån barnens behov för att barnen ska känna sig säkra i sig själva.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de Yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de Yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de Yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de Yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de Yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de Yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de Yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de Yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de Yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de Yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de Yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Arbetet Inskolning av de Yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie är utifrån fyra förskollärares perspektiv undersöka hur de Yngsta barnens inskolning kan gå till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och föräldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gå till. Arbetet resulterade i att förskollärare arbetar med två veckors lång inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina föräldrar skall vänja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning.Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de Yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare.Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de Yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de Yngsta barnen..

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra Yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som är relevant till vårt syfte såsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes både i utemiljö/innemiljö för att få en djupare inblick i de allra Yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes på en förskola som ligger någonstans i Skåne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar på många olika sätt framförallt med kroppsspråket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket på pedagogens förhållningssätt och bemötande..

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de Yngsta barnen i förskolan.Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de Yngsta barnen.Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de Yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten..

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de Yngsta barnens lärande inom olika ålderssammansättningar i förskolan. Från två olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som särskilt arbetar med de Yngsta barnen. Resultatet visade att såväl barngruppen som miljön är aktiva delar i barnens lärande eftersom barn lär genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhålls även inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgångspunkt. En slutsats som dras är att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men också med de vuxna i förskolan.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer är viktiga hörnstenar i arbetet med de Yngsta barnen på förskolan. Trygga miljöer där barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utsträckning som vore önskvärd? Om inte, vad är det då som hindrar dem? I vår studie ville vi ta reda på hur samspel sker inom ett av dessa områden och valde ut tamburen med av- och påklädning, som den arena vi ville undersöka närmare.Syfte:Vårt syfte med arbetet var att se hur små barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frågeställningar vi valde var:? På vilket sätt uttrycker de Yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? På vilket sätt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:Vårt resultat bygger på en observationsstudie där vi valde att genomföra videoobservationer på en avdelning vid fem olika tillfällen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi såg för hand.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett dramapedagogiskt arbetssätt kan bidra till lustfyllt lärande bland de Yngsta barnen på förskolan. Genom intervjuer med pedagogerna undersökte jag hur de ser på arbetssättet. Vidare har jag genomfört videoobservationer i barngruppen för att på så sätt se hur barnen reagerar när figurerna från bilderboken får liv och kommer in i verksamheten. Som en röd tråd genom studien, när det kommer till barns lärande, ligger fokus på hur barns språk och kommunikation påverkas och eventuellt stimuleras av ett dramapedagogiskt arbetssätt. Vad händer när bilderboken får liv?I resultatet konstateras att ett dramapedagogiskt arbetssätt engagerar och berör alla, stora som små.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de Yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge barnen kunskap i matematik.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de Yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs.